UPPLYSNINGEN

Upplysningen var en revolutionerande epok under 170o-talet, man kan även säga att den begränsas av den Engelska och Franska revolutionen. Grunden för upplysningen var vetenskapen och det nya tänkandet. Under upplysningen skedde uppbrottet från kyrkan och kungamakten, uppbrottet kan beskrivas med citatet "Alla människor är kapabla att tänka själva" som spreds och folket tog till sig det. Folket skulle inte längre se okritiskt på makthavarna i landet och kyrkans tro var inte längre trovärdig. Istället skulle människans förnuft styra världen och även de "vanliga" och lågutbildade människorna lärde sig att läsa. Öppna samhällsdebatter och en ökad tilltro för vetenskapen var källan till uppbrottet.

Den franska revolutionen inleddes med bildandet av den första nationalförsamlingen i juni 1789 och stormningen av Bastiljen den 14 juli samma år och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799, Brumairekuppen.

Det var vetenskapsmännen, filosoferna och författarna som ledde epoken och genom de skedde den ökade tilltron till vetenskapen.
Upplyningens viktigaste idé var tron på människans förnuft.
Upplysningen grönskade som mest i Frankrike och England. Även i USA påverkades samhället, de utvecklade en ny författning, dvs. nya lagar där frihet och jämlikhet hade stor betydelse.

Men idéerna om att vara jämlika och vetenskapliga tankar lede också till att folk ifrågasatte överklassen (borgare och adel) som i t.ex. Frankrike ledde till den Franska revolutionen 1789. Under upplysningen så började människan att se sig själva som jämlikar men man började också bli mindre grymma och avskaffade tortyr och dödsstraff i vissa länder. Man kan säga att upplysningen gick emot katolska kyrkan väldigt mycket eftersom att folk började ses som jämlikar.

Allteftersom allmänhetens vetande ökade så ökade risken för att folk skulle säga ifrån och säga vad de tyckte om det falska samhälle dem levde i, vilket ledde till rationalismens* utvecklande.

Rationalism* och empirism* var två viktiga ismer därför de visar på hur man ska tänka för att uppnå bästa resultat. Humanitet och jämlikhet var också något nytt.

Den folkgrupp som gynnades av upplysningen var arbetarklassen, som bröt sig loss från kyrkans och kungens ekonomiska utnyttjande.

* Empirism - filosofisk lära som tar sin utgångspunkt i tanken att endast det som bevisats erfarenhetsmässigt kan betraktas som tillförlitligt, och metoden att låta tillgängliga fakta bestämma utformningen av en teori.

*Rationalism - filosofisk tradition som hävdar att det är möjligt att uppnå kunskap om verkligheten genom att använda enbart förnuftet (ratio), vanligen så att det finns medfödda idéer som är nödvändiga för att tolka erfarenheten.

Litteraturen

De böcker som lever kvar idag och är de mest kända från denna epok är Robinson Crusoe, Gullivers resor och Candide. Den litteraturen handlar om resor och upptäcker.

Litteraturen spreds fort och de olika synsätten fångades av många människor. Spridandet av litteraturen bidrog även så att språket utvecklades markant, likaså engelskan. Under upplysningen öppnades många nya ögon och många började tänka mer effektivt. Det ledde till att alla inte tyckte likadant. Författarna ville, trots den delade synen på samhället, visa att man skulle vara objektiv och öppen. Alltså inte bara koncentrera sig på sina egna verk och idéer.

Viktiga personer under upplysningen var:

Isaac Newton

Vetenskapsman som upptäckte gravitationen och konstuerade generella lagar som han beskrev i sin bok Principia.

Newtons vagga ståendes ovanpå ett exemplar av Principia.

Carl von Linné

Linné är mest känd för att han upptäckte sexualsystemet, det vill säga indelning av växter efter deras kön och befruktningsdelar. Han upptäckte även andra saker som vetenskapsman men är mest känd som botaniker.

François Marie Arouet de Voltaire

En av ledargestalterna för upplysningsepoken och författare var den franska filosofen Voltaire. Han hävdade att alla människor var jämlika vilket var en kontroversiell tanke på den tiden. Franska revolutionens politiska honnörsord, ”frihet, jämlikhet och broderskap”, var en följd från upplysningstiden som Voltaire bidragit mycket till.

Voltaire var en viktig man i upplysningen, sett från den vetenskapliga sidan av tiden. Människan började tänka framåt och ville utveckla sig, och det är det upplysningen betyder.

Han har bland annat skrivit Candide, som har en prövande handling riktad mot kyrkan och allt där till. Enligt honom dumförklarades människor då de trodde på Gud. Han tyckte att människor inte levde i en perfekt värld och att vi människor kan göra så mycket bättre om vi använder vårt förnuft.

Daniel Defoe, Författare

Som vi sa tidigare är Robinson Crusoe av Daniel Defoe en av de mest kända upplysningsromanerna. Med hans nya tänkande och idéer gjorde att han skilde sig från mängden. Boken är skriven i jagform och det var helt nytt

Jonathan Swift, Författare

Har en skrivit en känd och viktig roman, Gullivers resor. Han var både författare och samhällskritiker och bosatt i Dublin i det katolska Irland. Likaså den här boken skrevs i jagform och gjorde den mycket fängslande. andlingen i boken inriktar sig på fyra sorters mänskliga varelser. Medan han skrev fick Swift idén av den nya uppfinningen mikroskopet. I berättelsen finns både Lilleputtar och Jättar med, som han fick idén om från mikroskopet.

Han ville med Gullivers resor visa sin avsky för England och dess samhälle som förtryckte det katolska Irland. Men den blev istället mycket uppskattad av folket